Jeg tenkte at siden jeg skrev et ampert og litt irritert innlegg i går, så skulle jeg i hvertfall poste noe hyggelig og positivt i dag.
Sånn at folk ikke tenker at dette bare er en sinnablogg.
Dessverre gikk den planen rett vest kan man si.
For selv om det er hyggelig med besøk og jeg har fått sett fine høstfarger i dag så er det umulig å være bare positiv og glad med nyhetene om den nye uførereformen som snakkis i dag.
Nå skal vi være positive dere, og tenke på alle som får muligheten til å kombinere jobb og uføretrygd. Men vet du hva? Jeg har en ny regel!
For hver reform eller forslag eller påfunn så spør jeg: «Fører dette til at de som har minst/har det verst får det BEDRE eller i det minste LIKT som før?»
Og hvis man ikke kan svare et klinkende klart JA på det, så er jeg bastant i mot!
Så lenge de som ER syke og IKKE kan velge om de skal jobbe ikke kommer likt eller bedre ut enn før, så er jeg i mot. Derfor er jeg i mot denne uførereformen.
Jeg er så lei av at vi skal «fokusere på det positive» når det kommer forslag som tar noe fra de som har minst. Det at det gjør det lettere for de som har en restarbeidsevne er ikke nok til at jeg synes det er greit å innføre en reform som straffer dem som ikke har det.
Jeg bryr meg ikke om hvilket politisk parti som har foreslått, hvor lenge det er jobbet med reformen eller hvem som er statsråd. Så lenge de som har minst og de som har færrest valgmuligheter rammes negativt, så ER jeg i mot. Og det er ikke fordi jeg er «krenket» eller «såret» eller på andre måter følelsesmessig/personlig berørt.
Jeg siterer en politiker som alltid kjemper for de som har havnet utenfor her i samfunnet, Ivar Johansen:
«Uførhet får man pga sviktende/redusert helse, og regjeringen vil nå gjøre disse fattigere. Hvorfor dette skal føre til at helsa og arbeidsevnen deres blir bedre skjønner nå ikke jeg. Men som regjeringen vet: Tusener på tusener av funksjonshemmede står i kø for å få arbeid. Regjeringen bør derfor sette inn tiltak for å få arbeidsgivere til å ansette flere med redusert arbeidskapasitet.» (Ivar Johansen på Facebook, 06.10.2014)
Eller for å si det mer humoristisk:
Vil du heller lese noen som forsøker å være positive til reformen, så har Victoria skrevet «Jobb er et gode» på mamsi.no.
Og vil du prøve å forstå fortvilelsen fra noen som er ufør og som har gode refleksjoner rundt dette om å «velge uføretrygd», så anbefaler jeg Sessans blogginnlegg «Vem velger uførhet??». For ikke bare er det økonomisk ulønnsomt å bli uføretrygdet, men det tar også fra deg sinnsroen.
«Var dag hela året tänker jag på hur jag blir omtalad, hur jag blir bedömd efter hur fräsch eller inte fräsch jag ser ut, hur grannar kanske diskuterar oss & det dom kanske tycker ser ut som det goda liv & om vi verkligen inte borde klarat lite jobb när vi klarar kratta i hagen eller tvätta av bilen. Var dag hela året gnager det mig att politiker & media har målat upp de uføre som en grupp snyltare som lever herrens glada dagar på bekostnad av dig som arbetar & gör dig förtjänt av allt det du omger dig med. Era hållningar svider som piskrapp!!-Men Sessan, du som ser så fräsch ut & är så pigg & glad, borde väl ändå…. Jag blir bedömd för att jag tar mig i kragen de dagar det går & jag fräschar till mig, då går jag genast från sjuk till frisk som en nötkärna i andras ögon. Till & med sjukvården låter sig luras av en fixad fasad… Men så är det de dagar när jag inte orkar, när det inte finns en chans i söderhavet att jag skulle ödsla en kalori av den lilla energi jag har på att fräscha till mig, då skall det mycket till att jag visar mig bland folk eller för dig här. Det lustiga är bara att man då får höra att man måste rycka upp sig. Detta eviga tyckandet & tänkandet kväver mig, för även om du inte säger det in-my-face så vet jag det, för vi uføre diskuteras överallt & hos alla, i alla sociala kanaler, så det har liksom inte gått förbi mig/oss/alla vi uføre.»
Jo takk, vi har skjønt hva folk mener. Det er da virkelig ikke vanskelig å få med seg.
Men jeg kan jo alltids avslutte dette innlegget med et pent høstbilde da, så det ikke blir for alvorlig for folk liksom. Huff, nei. Det kan vi jo ikke ha noe av.
Høst på St. Hanshaugen. Tomt i andedammen, men parken gnistrer.
6 kommentarer
Yes, yes, yes og amen! Til alt sammen! ♥
Takk, jeg er så fornøyd med at noen greier å sette ord på det jeg føler, men ikke klarer å få sagt. Og så enkelt også… så lenge de som har det verst/har minst får det dårligere enn før, så er jeg imot denne reformen!
Takk!
Jag blev verkligen så glad när jag förstod att fler än mig ville fronta hur idiotisk denna reform är & fajtas mot denna orättvisa. Så var det just du som har så jäkla bra förmedlings förmåga!!
Supert skrivet, jag stöttar vart ord.
Tack för att jag blev citerad i din blogg, jag tror vi helt klart måste mobilisera oss & ropa ut att detta inte alls är ok.
Vi är sjuka inte idioter!!
Debatten har heldigvis tatt av her, og jeg håper at de ikke får igjennom alle de kuttene som er foreslått. Likevel er det tydeligvis intensjonen at det skal bli vanskeligere å være syk og ikke kunne jobbe…
Nå mener jo jeg at å gjøre folk fattige ikke motiverer noe særlig til å jobbe, og vi som er syke har jo uansett ikke noe valg!
Vi får bare fortsette å si fra om denne urettferdigheten, og merke oss hvilke partier vi IKKE skal stemme på.
Godt skrevet! Deler denne!
Pingback: Bloggeåret 2014 – med årets topp fem kommentatorer❣ | ~SerendipityCat~